
torsdag 22 december 2011
tisdag 6 december 2011
Mina fina mallar
Jag är såg glad i dem, man har på något sätt alltid famnen fulla av mallar om man vill hemma hos oss, kramar man den ena kommer den andra ifrån ingenstans och knöar in sig i famnen så oftast är det dubbelkram :)
Slås också lite av hur olika de faktiskt är nu när jag börjat träna malle lite smått. Det har väl inte gått någon förbi att Aija är rätt så svårkörd i lydnaden och vinna SM det gör hon förmodligen aldrig ;) skulle jag däremot gå genom Rinkeby en mörk kväll så är Aija ju den självklara kamraten att ta med sig.
Att träna Aija har ju def lett mig till slutsatsen att stora resurser inte nödvändigtvis ger den optimala tävlingshunden. Malle känns mycket mer som ett bra tävlingsämne då han är storleken mindre mentalt än Aija på alla sätt och vis. Hur stor han kommer att vara i knoppen den dagen han är vuxen vet man ju aldrig, om han skulle passa till tjänst kan man inte heller veta men att Aija är och förblir en hund med enorma resurser, för stora för att vara en riktigt bra tävlingshund det kan nog alla vi som känner henne skriva under på.
Men jag är ju bara en tävlingsmänniska, jag kommer aldrig att bli tjänstehundsförare, det är HÄFTIGT att ha en hund med gigantisak resurser do noubt men jag gör ju inget speciellt med dom egentligen det leder mig bara till att lydnadsträningen inte är så roligt som den skulle kunna vara. I skogen njuter jag varendaste sekund av att få köra Aija och om jag någonsin får en så häftig hund i special som henne har jag nog tur, underbara Mallemaijan.
Så vad är då den optimala tävlings och tjänstehunden som passar till båda? Ja inte vet jag. Men det jag lärt mig är att man ska ha en hund som passar för det ändamålet man vill ha den till, då mår både hund och ägare som bäst. Aija lämnar aldrig mitt hem för hon är min bästaste och härligaste kamrat, dock finns ju tanken ibland i bakhuvudet att om jag vetat det jag vet idag så hade hon kanske passat bäst hos polisen redan från start, men efterklok som alla vet............
Dock har jag inte gett upp ännu vi gör ett nytt försök nästa år, Frida Sundbergs ideer har hjälpt mig så otroligt mycket så vi har kommit en bit på väg, om vi lyckas få ihop det hela så det blir riktigt bra på tävling återstår att se, ibland tvivlar jag och ibland tror jag kanske kanske att det ska gå. Dock har ju Aija lärt mig så otroligt mycket som jag har med mig till lilla malleballen, viktiga saker att ta i beaktande redan från start. Träningen med Aija har kännts hyffsat bra senaste tiden, hon är gasad och varvad till tusen som vanligt MEN packeteringen håller hyffsat och hon tenderar att göra mer och mer rätt :)
Mallemannen är ju bara så jätterolig att träna med för han är så söt och en helt annan typ, helt tyst, tittar på mig koncentrerat, inte lika snabb och kvick som Aija men leker så fint och kontrollerat, kan hämta bollen hundratusen ggr om man kastar den och kommer tillbaka. Lyhörd och positiv, tränade innomhus i totohallen igår med honom och han sköter sig så otroligt fint, koncentrerar sig trots att det är andra hundar i närheten, kan delvis ha honom lös och träna utan att han drar iväg och hittar på annat. Fokuserat helt enkelt :)
Slås också lite av hur olika de faktiskt är nu när jag börjat träna malle lite smått. Det har väl inte gått någon förbi att Aija är rätt så svårkörd i lydnaden och vinna SM det gör hon förmodligen aldrig ;) skulle jag däremot gå genom Rinkeby en mörk kväll så är Aija ju den självklara kamraten att ta med sig.
Att träna Aija har ju def lett mig till slutsatsen att stora resurser inte nödvändigtvis ger den optimala tävlingshunden. Malle känns mycket mer som ett bra tävlingsämne då han är storleken mindre mentalt än Aija på alla sätt och vis. Hur stor han kommer att vara i knoppen den dagen han är vuxen vet man ju aldrig, om han skulle passa till tjänst kan man inte heller veta men att Aija är och förblir en hund med enorma resurser, för stora för att vara en riktigt bra tävlingshund det kan nog alla vi som känner henne skriva under på.
Men jag är ju bara en tävlingsmänniska, jag kommer aldrig att bli tjänstehundsförare, det är HÄFTIGT att ha en hund med gigantisak resurser do noubt men jag gör ju inget speciellt med dom egentligen det leder mig bara till att lydnadsträningen inte är så roligt som den skulle kunna vara. I skogen njuter jag varendaste sekund av att få köra Aija och om jag någonsin får en så häftig hund i special som henne har jag nog tur, underbara Mallemaijan.
Så vad är då den optimala tävlings och tjänstehunden som passar till båda? Ja inte vet jag. Men det jag lärt mig är att man ska ha en hund som passar för det ändamålet man vill ha den till, då mår både hund och ägare som bäst. Aija lämnar aldrig mitt hem för hon är min bästaste och härligaste kamrat, dock finns ju tanken ibland i bakhuvudet att om jag vetat det jag vet idag så hade hon kanske passat bäst hos polisen redan från start, men efterklok som alla vet............
Dock har jag inte gett upp ännu vi gör ett nytt försök nästa år, Frida Sundbergs ideer har hjälpt mig så otroligt mycket så vi har kommit en bit på väg, om vi lyckas få ihop det hela så det blir riktigt bra på tävling återstår att se, ibland tvivlar jag och ibland tror jag kanske kanske att det ska gå. Dock har ju Aija lärt mig så otroligt mycket som jag har med mig till lilla malleballen, viktiga saker att ta i beaktande redan från start. Träningen med Aija har kännts hyffsat bra senaste tiden, hon är gasad och varvad till tusen som vanligt MEN packeteringen håller hyffsat och hon tenderar att göra mer och mer rätt :)
Mallemannen är ju bara så jätterolig att träna med för han är så söt och en helt annan typ, helt tyst, tittar på mig koncentrerat, inte lika snabb och kvick som Aija men leker så fint och kontrollerat, kan hämta bollen hundratusen ggr om man kastar den och kommer tillbaka. Lyhörd och positiv, tränade innomhus i totohallen igår med honom och han sköter sig så otroligt fint, koncentrerar sig trots att det är andra hundar i närheten, kan delvis ha honom lös och träna utan att han drar iväg och hittar på annat. Fokuserat helt enkelt :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)