måndag 20 juli 2009

På språng söderut

Utan Clara går nu livet vidare för oss, vi saknar henne oändligt o tänker på henne varje dag.

Imorgon natt eller tidigt tidigt på onsdag morgon åker vi ner mot Skåne för läger och trevligheter. Först blir det läger och sedan lite sightseeing i skåne, vi ska åka till Österlen och titta på lite allt möjligt, njuta av semestern, lite lagomt vuxet.

Sedan bär det upp till Linkan för att träffa vänner och titta runt lite, ska visa Fredde mitt kära Östergötland. Satt o tittade på kartan idag vi köpt o jag blir nästan lite deppad när jag läser om Linkans olika stadsdelar jag saknar det så mycket ibland. Varför kan man inte bo på två ställen samtidigt för???

Möjligtvis tar denna tripp ca 10 dagar eller något liknande. Vi har eg inte bråttom semestern är ju lång i år, hehe.

När vi är tillbaka kommer en ordentlig rapport både från tåmelägret samt vixaxlägret.

Ha det gott i solen, den skiner mellan varven här uppe på nordpolen

lördag 11 juli 2009

Världens vackraste Clara har somnat

Våran underbara Clara har somnat ifrån all smärta, tårarna trillar i omgångar. Matte sörjer sin bästa vän. Husse sörjer sin bästa myskompis och lillasyster Aija undrar varför det är så tomt hemma.

Du finns i mattes hjärta för alltid, tack Hasse och Lisa för en fantastisk kamrat som tyvärr måste sluta sitt liv så alltför tidigt pga sjukdom.


Ung Clara som tyckte om att bita bitstock



Ung och vacker

Med favoritkompisen Teddy

På favoritplatsne sängen så klart

Menar du att jag inte är på rätt plats???

Älskade att bada och hoppa i vattnet

Endast 10 månader

Absolut första bilden på Clara hos mig feb-04 i Linköping

Vacker som en dag

fredag 3 juli 2009

Hajen & Haija

Det låter väl inte helt fel :) igår hade vi date med Angelica och Mallekrafts E'hajen uppe på klubben, de är hemma och besöker familjen i Skeå under ett par dagar.

Mycket mallesnack blev det ju givetvis, jaaaa jag vill gärna ha fler mallemänniskor i Skeå. Det är så kul att prata med folk som har erfarenhet av malle, det är ju trots allt inte så många här uppe kan jag säga. Hajen var en riktigt mysig kille, trevlig och social gav ett balanserat intryck och vilken koncentrationsförmåga i lydnaden trots 11månader.

Jag håller mig ju för att vara en detaljernas människa i lydnaden och det är Angelica ockskå med råge vilket givetvis gör att det var jättekul att titta på deras träning, alltid ser man små grejer som man själv skulle kunna prova eller får tips om någon liten övning. Ett litet exempel att både Hajen och Aija verkar ha samma probem att hålla fast apportbocken när de blir flåsiga, jag förökser träna det genom att hålla fram bollen framför truten på henne, då fokuserar hon och biter ihop, Angelica snor apporten av Hajen om han inte håller fast eller försöker dra ut den så han får kämpa lite. Det ska jag def prova med Aija också. En annan sak jag skall apa efter är att träna koncentration genom att utöka längden på mina fria följ, jag petar ofta i detaljer hela tiden men glömmer kanske av lite att gå låååååååångt, dvs ren koncentrationsövning.

Bilder kommer så småningom, Angelica hade med sig sin super kamera så hon och Fredde fotade en hel del. Lite bus blev det efter träningen också, dom lekte så fint de unga tu :)

Efter Angelica åkt blev vi sittandes och surrandes med David, jag lade fram att jag ville ha hjälp med att komma igång med stegen, jag har liten spöken från stegen eftersom Clara tyckte den var så läskig, har trillat ner osv osv. Jag tycker själv det blir läskigt att ta upp hundar som inte kan gå om de faller osv osv. Tycker inte jag orkar ta emot Aija o få upp henne igen osv osv, massor med undanflykter som mest sitter i mitt huvud. I Davids huvud sitter ju inget fast så han släpade upp min hund på stegen, första fyra varven var ju benen mer mellan pinnarna än på pinnarna, otaliga gånger lyfte han upp henne igen o ställde henne när hon halft trillat av. Ooooooh så hemskt tyckte matte men David är ovillkorlig han o ger sig inte. Efter tio vändor till kunde min hund gå på stegen i stort sett obehindrat.

Aija är så olik Clara i att hon inte tar åt sig, om Clara hamnat i den sitsen att hon hängt som en ostkrok på stegens pinnar trillat o haft sig skulle hon totalvägrat. A tar inte åt sig hur läskigt det än blev på stegen o benen for åt alla håll så går hon upp igen, hon blir inte rädd o bygger på sig. Så hon fick väl gå en 20 varv över o vips så har hon lärt sig vart fötterna skall vara. Ett moment mindre matte måste träna in, hahahha vad har man bra träninskompisar för.

Tror inte det blir nåt mer bloggande nu förräns om någon vecka, sista dagen på jobbet innan 6V ledighet, imorgon skall vi dra husvagnen till Tåme samt förbi pappa som fyller år idag, söndag drar jag och Aija på Tåme.

Ha det gott i sommarvärmen